BookClub ready
Åsa-Hanna e-bog
43,11 DKK
(inkl. moms 53,89 DKK)
När den unga Åsa-Hanna bestämmer sig för att gifta sig med den ökända Franse Adamson chockerar hon alla människor i byn. Men eftersom Åsa-Hanna inte kunde få den man hon egentligen ville ha, fick det bli Franse i stället, trots hans dåliga rykte. Inte förrän efter bröllopet får hon reda på sanningen om ett hemskt brott han begått, och då ställs hon inför ett dilemma: tala eller tiga? Och vad bl...
E-bog
43,11 DKK
Kan læses i vores apps til iPhone/iPad og Android.
Kan læses i appen
Forlag
SAGA Egmont
Udgivet
20 marts 2020
Længde
237 sider
Genrer
Classic fiction: general and literary
Sprog
Swedish
Format
epub
Beskyttelse
Vandmærket
ISBN
9788726193602
När den unga Åsa-Hanna bestämmer sig för att gifta sig med den ökända Franse Adamson chockerar hon alla människor i byn. Men eftersom Åsa-Hanna inte kunde få den man hon egentligen ville ha, fick det bli Franse i stället, trots hans dåliga rykte. Inte förrän efter bröllopet får hon reda på sanningen om ett hemskt brott han begått, och då ställs hon inför ett dilemma: tala eller tiga? Och vad blir konsekvenserna för henne själv?
Åsa-Hanna anses vara Elin Wägners främsta verk och en av Sveriges bästa bonderomaner. Den publicerades ursprungligen som följetong i tidningen Idun under namnet Vansklighetens land.
Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner, och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.
Åsa-Hanna anses vara Elin Wägners främsta verk och en av Sveriges bästa bonderomaner. Den publicerades ursprungligen som följetong i tidningen Idun under namnet Vansklighetens land.
Elin Wägner (1882 – 1949), född i Lund, var journalist, författare och samhällsdebattör samt en av frontfigurerna för den svenska kvinnorättsrörelsen. Under sin livstid skrev hon både noveller, romaner, och tidningsartiklar om tidens stora frågor, bland annat fred och feminism. År 1944 blev hon som andra kvinna efter Selma Lagerlöf invald i Svenska Akademien, och mellan år 1937 och 1949 var hon ledamot i Samfundet De Nio.